Fritjof och Jöran

VARNING! Extremt lång och omotiverad jobbutläggning!


jahaja att jag har ett av världens hjärndödaste jobb är tydligen inget som hindrar mig från att misslyckas med det... och desstom bli idiotförklarad av min närmaste chef. Idag skulle jag bygga ett antal ställ som det sedan ska stå dvd-skivor i. Man bygger dem av massa olika kartongbitar och en utav bitarna är stället/lådans botten. Jag byggde sådana här ställ tillsammans med två andra i förra veckan men nu skulle jag bygga 20 st själv. Efter att ha gjort hälften och ställt dem på sin plats kommer chefen och påpekar att jag har satt golvbiten på fel håll och dessutom glömt några klistermärken som skulle sitta utanpå. ooojdå. Jag tänke det att det är luuunch, bara att göra om liksom och dessutom att han skulle förstå att det var ett tillfälligt och inte kroniskt fall av låg hjärnaktivitetsfrekvens från min sida. Men tydligen inte. Först kom han och sa åt mig att göra ytterligare 20 sådana ställ (vilket hade kunnat hända även utan den lilla incidenten) så jag anade inga ugglor i mossen, men SEN! När chefen va borta sa minichefen att jag skulle få göra sju stycken av ett nytt sorts ställ. Materialet till det åttonde, som också stod framme, fick jag inte använda. Det hade nämligen chefen bestämt skulle sparas till när han kom tillbaka så att han kunde INSPEKTERA mig medan ja byggde ihop delarna! INTE OKEJ. Sååå jag började bygga på de sju första... men så fort minichefen som visade mig hur man gjorde hade gått så klantade jag mig IGEN! Herregud fick typ panik på min egen efterblivenhet men lyckades med milt våld fixa det hela. puh! Liksom what's up med att misslyckas med en så enkel uppgift när man verkligen försöker? Är jag dum i huvudet på riktigt??!  I alla fall så fick jag upp de sju ställen och väntade in chefen. Time för test. Läskigt. Jag trodde att det kanske inte var så seriöst så när ha gick iväg för att instruera någon annan så fortsatte jag i bygget av skiten men när han kom tillbaka så var det "Nej! jag ska se när du bygger!!" oookej. Ehm. Så han stod och glodde medan jag försökte få ihop crappet. Då kommer den älskvärda kommentaren "är du nervös?"  "Ehhh ja lite, ett TEST liksom!" "nejdå jag ska bara kolla hur du bygger" hmm okej men orka att du inspekterar sönder då! När allt var färdigt så gick han fram och kollade om det var okej, vilket det tydligen var, woho :D Men precis när jag trodde att allt var kolungt så kommer FÖLJDFRÅGORNA!
- vad är detta för ställ? och
- hur många filmer får det plats här i?

HHAHAHH! Alltså seriöst! Så himla oklart! Men när man stod där så va de blodigt allvar och en kamp om livet typ. Tack och lov så lyckades jag svara någorlunda rätt. Förnedringen och idiotförklaringen var dock där. Men tydligen har han tagit tid på andra när de har byggt så jag antar att jag inte är den förste som har blivit testad. jajaja mycket ska man vara med om.


Well.. antar att man hade kunnat korta ner den här historien till ca tre meningar men min begränsade hjärnkapacitet hindrar mig från att förstå hur.


*orolig för att nån läkare ska komma i närheten av mig, uptäcka min hjärndödhet och dödförklara mig*
/Jöran