Fritjof och Jöran

I fredags återupptäckte vi Smala Sussie. Såg den ju för ett antal år sen & tyckte den va daalig, men nu hujedamig sikket party!

- Nä, jag ska börja om nu, få lite ordning på mig. Börja göra vanliga grejer, verklighetsbaserade grejer, bara dricka folköl.  Å så ska jag stå för flinten.
- Ja, Pölsa har alltid varit som en sån där, ja vad ska man säga, som en bajskorv som inte går att spola ner. Som bara flyter upp hela tiden.

- Pölsa has no fear, cause he's got a lot of beer.

- Du nu ligger du lågt, det finns till och med folk som mördar sig själva.

- Fan, jädra oflyt hela ti'n!

- Det är fina arbetarkillar. Fast nu har dom inget arbete då.. så nu är dom bara fina killar!

- Pölsa, de sitter fyra knarkare i din söffe o knarker! - Fyra bara?? Den skulle ju va fullsatt.

- Jobbar du nåt då? - Nej fan, det hinner jag fan inte.

-Tore, du prater! Vilken jesus-grej!

Nä, nu blev de mkt att görä härrå // Frittan

Hade den gödhaste drömmen i natt! Haha no kiddin' de va de sjukaste...

Jag, pehå & dannie va på väg hem från en utekväll (okänt varifrån) vi hade köpt varsin kebabliknande sak i pitabröd & de va gödh, medan vi promenixade längs spårvagnsspåret vid mariaplan typ (oklart varför vi va där). Sen såg vi en snubbe som vi kände igen (men som vi alla visste att vi inte kände) så vi vände om o jag säger "sååå va gör du nu för tiden?!" samtidigt som jag slår honom sådär kompis-sköj på armen...o han bara "eheheee eeh" för att han inte kände igen oss.... Sen efter typ att vi stått o shitshattat med honom & hans polare i nån minut så säger vi alla 3 i kör samtdigt...(*damdamdam*)
SUVERÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄNT ADAM!!!!
De va lixom Alex i Eva & Adam, så jävla cepe! Av vad?! Vi låtsades känna honom för att sen cpa skallen av sig...vem är inte dagsrester? Men jaja låt gå. Nu vet ni.

Fan nu kom dagens överhettning i ansiktet. Måste fan uppsöka läkare eller nått då kan dom passa på o se vad jag har i mitt öga med. Peace out! // Frittan

åhnejockså, glömde mobilen på jobbet! Känns iiiiinte bra :(


imorgon blir det odontologen (tandställningsdoktorn) klockan åtta. Jag hoppas för mitt liv att få höra typ "jaha men det här ser ju ut som fina fisken, så kan du komma tillbaka om en halvtimme och ta bort hela skiten!" Verkligheten lär snarare bli "ojdå detta drar visst ut på tiden ytterligare, kom tillbaka om ett halvår så får vi se om det har rört sig en millimeter". Menmen jajaja i-landsprobbe antar jag. Ipod-hörlurarna är sönder också. depp.

faaaaaaaaaaaaaaaan måste boka en resa nånstans snart. Tex new york. Vore ju inte så dumt att ha något att se fram emot liksom. Fast just nu har man ju ändå julafton. Jultallriken på jobbet idag gjorde mig mycket förväntansfull inför julmaten hemma.

jag har för övrigt drabbats av nån slags oförklarlig konstant trötthet. Går och lägger mig halv tio, slappar bara innan dess och är ändå trött hela dagen på jobbet. Jag funderar på om detta kan ha ett samband med att det var mörkt ute när jag kikade ut genom de gallerförsedda fönstrerna på mitt jobb idag klockan elva.

Utgång med folk från das arbeit tomorrow vilket nog kan bli party! Alltid nåt! Antagligen blir de reggaeklubb på pustervik, nån annan familjemedlem som ska dit?

snipp-slapp-slut!
/Jöran

I lördags så promenixade jag hem till Pehå & möttes då av american pancakes med dannies hemmalagade snabbsylt till. Nu tänkte jag bryta en 3 dagars tradition av att inte avslöja receptet flr utomstående men låt gå, man måste dela med sig av detta delikata recept.



Ingredienser:
- Euroshopper frysta hallon
- En nypa socker
- En micro

Gör så här:
Lägg maten i en skål & sjuss in i micron. Värm tills konsistensen blivit en sörja.
Klart!

Alla tiders inte sant? Detta är asbra när farmor/mormor ska göra sylt till sina släktingar med. Då behöver man inte ens en micro! Man bara lägger det i en burk sen skickar man iväg det med typp posten, så när det kommer fram äre sylt. Underbart.

Jaja, snart ska jag sova tror jag för de e fan de gödhaste. Idag har 2 saker som aldrig hänt mig innan inträffat:
1. Jag har fyllt i en lapp om min arbetsskada (läs inlägget där jag halka skallen av mig). Hoppas att det var sista gången, jaja.
2. Mötts av nakenbilder på Nikki & Andy. I telefonkiosker. Och i träd. Och på marken. Jaja låt gå?

PÖZZ // Fritz den store

Han! Han var det vi såg på spårvagnen på väg hem igår efter en hyfsat (om jag får säga det själv) lugn "utgång" till sticky den gamle räven. Nää, nu måste jag springa ner till nya varvet o hämta min vandringsstav som jag lämnade där igår (eller ja...mer kastade över planket) efter att jag haltat in på pressbyrån, vidare upp på spårvagnen & typ 20 meter från hållplatsen hemma. Sen äre "firma"fest för hela slanten! Tjohej / Frittan

P.S Det där med att "springa ner till nya varvet..." är ju relativt. Knäet gör ju fortfarande ont & jag upptäckte att wiplashat nacken av mig med så så värst fort lär det ju inte gå. Jajaja gamla krigsskador är ju inget för en häst som mig.


"When you wake up in the morning & your häst is still alive"

Jaha. Där stod jag högst upp i ett 12-våningshus & tittade ner för de första 10 stegen i trappan neråt, med armarna fulla av post. Nån dålig skatepunklåt på p3 dunkade i mina hörlurar. Varför kunde jag inte bara vara lite mesig & struntat i jobbet idag? Men nädå, posten ska fram!

Tidigare samma morgon hade jag heppat upp (alldeles för sent som vanligt). Jag stressade skallen av mig (som vanligt) & hörde samtidigt mamma ropa att det tydligen var halt ute idag. Jahaja, då får man väl ta det försiktigt i backarna då då. Synd & skam så brottom som jag har...

Lite senare hoppade jag på cykeln & svishade ner för backen (detta ska inte tolkas som svishade, för det var mer åkte superlångsamt & bromsade skallen av mig). För första gången den här veckan var jag först till min & dannies mötesplats. Sen kom hon susande & klagade över att hon hade trillat med cykeln på samma ställe som förra gången, men det hade gått bra. Tur va väl det. Vi cyklade den långa raksträckan mot jobbet & snackade om natten som varit & vad vi hade drömt som vi alltid verkar göra. Vi cyklade över den läskiga 4vägskorsningen & pustade ut att vi klarade den idag igen. Men! Man kan då aldrig lita på någon!!! Från en utfart på högersidan av vägen kommer en lastbil utfarande. Både jag & dannie hade farten uppe & att tvärnita var inget jag tänkte på, på nån hundradels sekund hann jag tänka att det borde vara bra att svänga lite åt vänster så att vi skulle va säkra på att hinna förbi. Tjoff. Nästa sekund känner jag ett hårt slag mot huvudet samtidigt som jag känner att jag ligger på marken.

Vilken jävla chock. Lastbilen skiter fullständigt i att jag trillat skallen av mig & sitter & stirrar ner i marken. Med chocken följer även tårarna. Smärtan känns inte så mkt, men det känns som hjärnan tagit några varv runt i huvudet. Sådärja. Det var den dagen det. På nått jävla vänster lyckas jag ta mig samman & känner mig hyfsat ok innan vi återigen hoppar upp på cyklarna mot jobbet.

Väl framme ser vi blodet som klibbat fast i håret. Jahaja, hjärnskakning på det? Antagligen inte, vi väntar lite & kommer fram till att vi får se hur det går & hoppas på att jag inte börjar må illa.

Men icke då, inget illamående! Hjärnan känns fortfarande snurrade några varv, men under omständigheterna bra. Men sen kommer smärtan i knäet. Japp. Men posten måste ut! & på något sätt klarade jag av trapprundan.

Så nu sitter jag här med ett knä dubbelt så stort som det andra & med en bula i huvudet. Underbart. Positive thinking är det enda som har gällt idag, så även nu. Empire of the Sun dunkar ur högtalarna & något gödhare än det finns inte för tillfället!

Näjävlar! Snart ska vi ju inte till stan så jag måste nog börja ta mig uppför trappan... Kanske ska ha högklackat ikväll? Ha. Ha. Ha. Jag är ju för rolig. Over & out // Frittan

P.S. Vem kommer vara mör imon?... Vill inte ens tänka på det....Hur ska jag komma till jobbet? Hur ska jag kunna jobba? Men "firmafesten" lär man ju klara av iaf. Höhöhö....