Fritjof och Jöran

Är det bara jag som får panik när jag upptäcker att Word har försvunnit från den där delen av start-menyn där de programmen som man använder mest ligger? Det blir liksom så obvious att man inte pluggar längre och därmed inte använder hjärnan. Istället har itunes, google earth, paint och my-torrent tagit plats där. Ytterligare ett bevis på att min hjärna inte direkt blir överhettad av användning fick jag idag. Eller kanske snarare ett bevis på att de numera blir överhettar och slutar funka vid minsta lilla användning. (OBS jag skriver detta i word nu bara för att känna mig seriös.) Hur som helt så skulle jag hämta ut ett recept på apoteket (hejdå finnface), ehehe kommer ditt och trycker fram en nummerlapp, blir chockad över den korta kön och slänger ett öga på receptet i min hand. WOOT, fel recept! Ohno bajsbajsbajs. Dumpar kölappen till behövande och hurtar mot bilen. Praise the lord för att man hade bil iaf! Att ha åkt kollektivt i det läget hade förmodligen resulterat i en spontanhängning utanför Frölunda Torg. Nååväl, åkte hem och hämtade det rätta receptet, slängde mig  bilen och körde tillbaks mot torget. Hepphepp in på apoteket och trycka fram en ny kölapp. Kom fram till disken, langade upp lappen ur väskan och chillade medan apoteksmänniskan hämtade en tub och packade ner i en sån där härligt grön plastpåse. Hade lite ångest över betalningen eftersom jag vet att skiten är superdyr. Men sen ba 85 spänn! Av vad tänkte jag, bäst att ligga lågt så att de inte upptäcker sitt misstag, här ska det kommas billigt undan! Tyvärr börja min magkänsla protestera när jag står där med den betalda påsen utanför das Appo och jag kikar ner i den. HELVETTE! Fortfarande fel recept!!!!! Tydligen la jag det rätta receptet på sätet bredvid mig i bilen och lät det gamla ligga kvar i väskan. Grrreeeeaaaat success! Tar några pinsamhetsandetag och går tillbaka till mitt nya stammishäng, nummerlappsmaskinen. Får komma fram till disken igen och en ny människa som först är skeptisk till om jag kan få tillbaka mina cash men sen ångrar sig och får krångla skallen av sig i hundra år för att jag ska få tillbaka mina pengar. Gött. Går tillbaka till bilen (dagen till ära funkar inte rulltrappan upp från apoteket heller) och hämtar det RÄTTA receptet. Traskar in igen och smyger mot nummerlappsmanicken, fett orolig för att jag har förbrukat mitt antal nummerlappar för dagen. Phew, unlimited antal kölappar tydligen. Hejhej till ny tjej bakom disken. "ojdå har du nån medicen undanlagd?" "ehehe nej jag bara tog ut en och lämnade tillbaka den en minut efter" "eh, okej" Får äntligen rätt medicin och går till kassörskan som jag hunnit bli bundis med för att betala. YÄY! Mission completed! Fan va gött, utskämd inför hela frölundas apotekspersonal blev man på köpet.


puh/
J